Kraftig ökning av attacker i norra Afghanistan

Om den ökning av attacker som hittills skett i det svensk-finska området i år håller i sig året ut kommer det att ske tre gånger fler attacker i år jämfört med förra året. Det visar statistik som tagits fram av personalen på Camp Northern Lights i Mazar-e-Sharif. Samtidigt visar en färsk rapport att världssamfundets starka satsning på att möta motståndsmän, kriminella och talibaner i söder gör att situationen i norr blir svårare.

Enhet på framryckning i den västra delen av det svensk-finska området i norra Afghanistan. Attacker mot styrkan i Afghanistan och mot de afghanska säkerhetsstyrkorna blir tre gånger fler i år jämfört med 2008 om ökningen av attacker håller i sig året ut. Foto: Alexander Karlsson/Combat Camera

Nyligen kom en rapport om att 13 civila dödats i en minexplosion i provinsen Baghdis i norr – en provins som ligger tiotalet mil väster om det svensk-finska ansvarsområdet. Liknande rapporter strömmar in dagligen till den svenska styrkan i Afghanistan.

Styrkans egna erfarenheter visar också att våldet i det egna området ökar – inte minst inför det nyligen genomförda valet.

Under hela 2008 hade Isaf tillsammans med afghanska säkerhetsstyrkorna – Afghan National Army, ANA och Afghan National Police, ANP – sammanlagt 27 sammandrabbningar i det svensk-finska ansvarsområdet. Fram till sista juli i år var det 48 sammanstötningar, det vill säga med eldgivning som resultat.

Fortsätter ökningen i samma takt kommer det antalet sammanstötar vid årets slut att stanna på 82. Tre gånger så många som under förra året.

Det har redan varnats för en negativ utveckling i den norra delen av Afghanistan i ett flertal rapporter, bland annat i en från Carnegie Endowment For International Peace. I den rapporten sägs bland annat att talibanerna har kunnat ta sig in i nordväst och nordöst med små effektiva grupperingar som utövar inflytande på befolkningen.

– Vi måste fortsätta att tillsammans med afghanska myndigheter koncentrera vår energi och kraft till områden där talibaner genom terror fått fäste och där människors utsatta position utnyttjas. Dessa områden måste avskärmas. Om det internationella samfundet samtidigt satsar på utveckling av samhället och människors livskvalitet utanför talibanområden minskar vi talibanernas och övriga motståndsrörelsers möjligheter till spridning, säger överste Olof Granander, chef för den svensk-finska styrkan som har fyra provinser i norr som sitt ansvarsområde.

I det svensk-finska ansvarsområdet finns idag gott om exempel på illdåd utförda av talibaner eller grupperingar med anknytning till talibanrörelsen.

Bybor i området har kidnappats, däribland barn, civila biståndsarbetare dödats med vägbomber. Inför valet har valarbetare kidnappats med krav på lösensummor, vapen och tillbakadraganden av politiska kandidaturer.
– I områden som domineras av talibaner ska vi jobba vidare med säkerhet och med förtroendebyggande arbete och på så vis kan vi minska talibanernas rörelsefrihet, säger Olof Granander.

Ett mycket oroligt område som i öster gränsar till det svensk-finska ansvarsområdet är Kunduz. Det är ett tyskt ansvarsområde och tyska trupper har rutinmässigt råkat ut för attacker av motståndsmännen. I Kunduz har talibaner tidigare betalat kriminella för att utföra attacker mot Isaf och de afghanska säkerhetsstyrkorna.

På senare tid har talibanerna byggt egna nätverk och är mindre – om alls – beroende av lokala kriminella. Det är en förändring som beskrivs i rapporten från Carnegie Endowment For International Peace. En annan är, enligt rapporten, att talibanerna blivit bättre på att organisera sina angrepp – något som märkts även i det svensk-finska området, bland annat genom mer välriktade vägbomber och välordnade angrepp med flera mindre grupperingar av talibaner som arbetar tillsammans.

– Just nu fokuserar vi på två tre problemområden i samarbete med afghansk polis och militär. Långsiktigt är att sedan återuppbygga varje problemområde utifrån de förutsättningar som gäller för det specifika området. Arbete och möjligheter till försörjning är nödvändigt för att minska viljan att ta till vapen, säger Olof Granander.

En pusselbit i detta arbete är samarbetet mellan SIDA och Försvarsmakten som utvecklats. Antalet utvecklingsrådgivare fyrdubblas – från en till fyra, varav en är afghan. Dessutom har regeringen beslutat att 25 procent av det svenska biståndet till Afghanistan ska öronmärkas för det område som Sverige och Finland ansvarar för. Det betyder att ett antal projekt för utvecklings- och biståndsinsatser för över 100 miljoner kronor kan etableras i området.
– Det är väldigt bra att samarbetet mellan Försvarsmakten och SIDA har utvecklats. Det behövs dessutom att andra bidragsgivare, exempelvis USA, EU och Japan, också är engagerade i detta område. Något som vi försöker hjälpa till att åstadkomma, säger Olof Granander.

Ökningen av antalet attacker och den förändrade hotbilden behandlas i Försvarsmaktens planöversyn för nästkommande år där slutsatserna lämnats till Försvarsdepartementet. I den finns rekommendationer för att möta den nuvarande hotbilden och säkerhetssituationen samt den bedömda händelseutvecklingen i området.

Carnegie Endowment for International Peace är en privat icke-vinstdrivande och opartisk organisation grundad 1910. www.carnegieendowment.org